Arytmi
SVENSK
Hjärtrytmproblem, hjärtartymier, uppkommer när de elektriska impulser som styr hjärtslagen inte fungerar som de ska. Rubbningarna kan göra att hjärtat slår snabbare, slår för långsamt, eller slår oregelbundet. Arytmier kan vara alltifrån ofarliga till tecken på allvarlig hjärtsjukdom.
Vad är arytmi?
Arytmier uppstår när det av någon anledning blir elektriskt kaos i hjärtat, så att de elektriska impulser som styr hjärtslagen inte fungerar som de ska.
Hur fungerar normala hjärtslag?
Hjärtat består av fyra rum, två övre som kallas förmak, och två nedre som kallas kammare. Rummen på höger sida pumpar blod till lungorna för påfyllnad av syre, det lilla kretsloppet. När blodet kommer tillbaka från lungorna kommer det till vänster sida, de två rum som pumpar det syresatta blodet ut i kroppen, det stora kretsloppet.
Hjärtrummen fungerar som pumpar, och för att detta ska ske effektivt sker en rytmisk samordning. Vid varje hjärtslag drar först förmaken ihop sig på båda sidor för att pressa över blodet i kamrarna, som är avslappnade. Sedan drar kamrarna ihop sig och pressar ut blodet i de två kretsloppen, till lungorna respektive ut i kroppen. Samtidigt stängs klaffarna (dörrarna) mellan förmak och kammare, så att förmaken kan fyllas på med nytt blod.
Hjärtslagen styrs av en naturlig pacemaker som kallas för sinusknutan och som sitter längst upp i höger förmak. I sinusknutan startar en elektrisk impuls, som får förmaken att dra ihop sig. Impulsen når sedan ett kluster av celler som kallas för AV-knutan, som fördröjer signalen lite så att kamrarna hinner fyllas med blod. När impulsen sedan förs vidare via ledningsbanor till muskler i höger och vänster kammare dras de ihop, så att blodet skjutsas ut från kammarna.
I hjärtat finns klaffar som ser till att blodet flödar åt rätt håll. Det finns två klaffar mellan förmak och kammare på varje sida, och två klaffar på vägen ut från hjärtat (från kamrarna). Det dunkdunk som hörs av hjärtslagen är när klaffarna stängs. Första dunket när klaffarna mellan förmak och kammare stängs, andra dunket när klaffen stängs efter att blodet pumpats ut i kretsloppen.
Olika typer av arytmi
Läkare delar in hjärytarytmi på olika sätt. Dels varifrån i hjärtat artymin har uppstått, i förmak eller kammare, dels i hur hjärtslagen påverkas:
- Takykardi, en hjärtarytmi i form av snabbare hjärtslag så att hjärtat slår mer än 100 slag i minuten i vila.
- Bradykardi, en hjärtarytmi i form av långsammare hjärtslag, färre än 60 slag i minuten i vila.
Olika typer av takykardier
Det är normalt att hjärtat slår snabbare i samband med träning och fysisk ansträngning. Artymi vid stress är vanligt, och hjärtat kan också slå snabbare om du blir rädd eller får ångest. Men däremot är det inte normalt om hjärtat slår väldigt snabbt när du vilar eller när du sover. Det finns många olika tillstånd som kan leda till takykardi, det vill säga snabbare hjärtslag.
Takykardier som uppstår i förmaken är till exempel:
- Förmaksflimmer, den vanligaste arytmin, och innebär att förmaken slår så snabbt att det verkar som om de vibrerar. Läs mer om förmaksflimmer här.
- Förmaksfladder, påminner om förmaksflimmer men är något mer rytmiskt och organiserat.
- Supraventrikulär takykardi, ett samlingsnamn för flera olika arytmier som uppkommer ovanför kamrarna, ventriklarna. Supra betyder över. Kan upplevas som att hjärtat plötsligt skenar iväg med snabba slag, som sedan slutar lika snabbt som det började.
- Wolff-Parkinson-Whites syndrom (WPW), en speciell form av supraventrikulär takykardi som du föds med, men i vissa fall kommer inte symtomen förrän i vuxen ålder. Den beror på att det finns en extra ledningsbana mellan förmak och kammare som göra att kamrarna aktiveras för tidigt.
Takykardier som uppstår i kamrarna är till exempel:
- Kammartakykardi, innebär snabba regelbundna hjärtslag som beror på onormala elektriska impulser i kamrarna. Det gör att kamrarna inte hinner fyllas på ordentligt, och därför inte pumpar ut tillräckligt med blod i kroppen. Vanligast hos personer som har fått ärr eller skador i kammarmuskulaturen på grund av hjärtsjukdomar, till exempel en hjärtinfarkt.
- Kammarflimmer, innebär snabba kaotiska elektriska impulser får kamrarna att vibrera, fibrillera, så att de inte pumpar ut blod. Ett allvarligt och livshotande tillstånd om inte hjärtrytmen kommer igång igen inom några minuter. Kräver oftast akut hjälp i form av hjärt-lungräddning.
- Långt QT-syndrom, är ett tillstånd som innebär förlängning av QT-tiden, en av de saker som syns på ett EKG. Långt QT-syndrom ger en risk för snabba och kaotiska hjärtslag som kan leda till svimning, och i vissa fall vara livshotande. Hjärtats rytm kan bli så störd att det kan leda till plötslig död. Långt QT-syndrom kan vara ärftligt, eller orsakas av vissa läkemedelsbehandlingar, särskilt hos äldre.
Olika typer av bradykardier
Även om du har en hjärtrytm under 60 slag per minut i vila behöver det inte vara ett tecken på sjukdom. Vissa personer som är mycket vältränade kan ha ett hjärta som pumpar tillräckligt med blod för hela kroppen på under 60 slag per minut. Det finns också läkemedel som kan ge en långsam hjärtrytm, till exempel läkemedel mot högt blodtryck.
Men det finns också sjukdomstillstånd som kan ge allt för långsamma hjärtslag.
Bradykardi kan ha orsaker som:
- Sjuk sinusknuta, vilket innebär att sinusknutan inte skickar ut impulser som den ska. Det kan göra att hjärtat slår för långsamt, för snabbt, eller båda tillstånden om vartannat.
- Ledningsblock, är en blockering i hjärtats elektriska ledningssystem nära AV-knutan eller i ledningsbanorna mellan förmak och kammare. Vissa blockeringar ger inga symtom, andra ger överhoppade slag eller bradykardi.
Symtom på arytmi
Arytmier behöver inte ge några symtom alls, utan kan till exempel upptäckas av en slump vid en hälsokontroll.
I många fall känns onormal rytm, och artymi kan ge symtom som:
- snabba hjärtslag (takykardi)
- långsamma hjärtslag (bradykardi)
- bröstsmärtor
- andningssvårigheter
- yrsel
- ångest
- trötthet
- svimningskänslor
Vad kan jag göra själv?
Du kan förebygga arytmier genom att ha en livsstil som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Det är till exempel:
- Mat som förbättrar hälsan, det vill säga mycket fibrer, grönsaker och fullkornsprodukter.
- Regelbunden fysisk aktivitet, vilket också bidrar till en hälsosam vikt.
- Att undvika rökning.
- Att minska intaget av, eller helt undvika koffein och alkohol.
- Minska på sådant som orsakar långvarig stress.
Behandling vid arytmi
Det är inte alltid nödvändigt att behandla arytmi. Men om du har en arytmi som ger mycket symtom, eller en arytmi som innebär en risk för svåra följder kan behandling krävas.
Här är exempel på olika typer av behandling vid arytmi:
- Vagusmanöver. En metod där du själv kan stoppa ett rusande hjärta genom att hålla andan, krysta eller hosta. Det påverkar den del av nervsystemet som styr hjärtslagen, vagusnerven, och kan i många fall göra att hjärtat lugnar sig. Det fungerar inte vid alla typer av arytmier.
- Läkemedel. För många typer av takykardi finns läkemedel som kan kontrollera hjärtslagen och ge en normaliserad hjärtrytm. Du kan också få blodförtunnande medel för att minska risken för att det bildas blodproppar.
- Kateterablation. Innebär att läkaren för in katetrar genom blodkärl till hjärtat. I spetsen på katetern finns elektroder som med olika tekniker kan förstöra små områden som orsakar rytmstörning. Det kan göra att arytmin upphör.
- Pacemaker. Långsam hjärtrytm eller långa uppehåll mellan slagen kan behandlas med pacemaker, en apparat som opereras in och som ser till att hjärtat håller en jämn rytm.
- ICD-implantat. En apparat som opereras in för att hjälpa vid för hög hjärtrytm, ojämn hjärtrytm och vid risk för plötsligt hjärtstopp. Det är som en inbyggd hjärtstartare.
- Operation. Det finns flera olika typer av kirurgiska ingrepp som kan hjälpa, beroende på orsaken till arytmin.
Frågor och svar om arytmi
Vad är takykardi?
Takykardi är en hjärtarytmi som innebär att hjärtat slår för fort, över 100 slag i minuten i vila.
Vad är bradykardi?
Bradykardi är en hjärtarytmi som innebär att hjärtat slår för långsamt, färre än 60 slag per minut i vila.
NORSK
Hjerterytmeproblemer, hjertearytmier, oppstår når de elektriske impulsene som styrer hjerterytmen ikke fungerer som de skal. Forstyrrelsene kan føre til at hjertet slår raskere, slår for sakte eller slår uregelmessig. Arytmier kan variere fra ufarlige til tegn på alvorlig hjertesykdom.
Hva er arytmi?
Arytmier oppstår når det av en eller annen grunn er elektrisk kaos i hjertet, slik at de elektriske impulsene som styrer hjerterytmen ikke fungerer som de skal.
Hvordan fungerer en normal hjerterytme?
Hjertet består av fire rom, to øvre kalt atria, og to nedre kalt kamre. Kamrene på høyre side pumper blod til lungene for påfyll av oksygen, den lille kretsen. Når blodet kommer tilbake fra lungene, kommer det til venstre side, de to rommene som pumper det oksygenrike blodet ut i kroppen, det store kretsløpet.
Hjertetrommene fungerer som pumper, og for at dette skal skje effektivt, skjer det en rytmisk koordinering. Med hvert hjerteslag trekker atriene seg først sammen på begge sider for å tvinge blod inn i ventriklene, som er avslappet. Da trekker ventriklene seg sammen og presser blodet ut i de to kretsene, til lungene og ut i kroppen. Samtidig lukkes ventilene (dørene) mellom atriene og ventriklene, slik at atriene kan fylles med nytt blod.
Hjerterytmen styres av en naturlig pacemaker kalt sinusknuten, som sitter øverst i høyre atrium. En elektrisk impuls starter i sinusknuten, som får atriene til å trekke seg sammen. Impulsen når så en klynge av celler som kalles AV-knuten, som forsinker signalet litt slik at ventriklene rekker å fylles med blod. Når impulsen så føres videre via ledningsbaner til muskler i høyre og venstre ventrikkel trekker de seg sammen, slik at blodet presses ut av kamrene.
I hjertet er det klaffer som sørger for at blodet strømmer i riktig retning. Det er to klaffer mellom atriene og ventriklene på hver side, og to klaffer på vei ut av hjertet (fra ventriklene). Dunket dunk hørt fra hjerteslag er når klaffene lukkes. Det første dunk når klaffene mellom atriene og ventriklene lukkes, det andre dunket når klaffen lukkes etter at blodet er pumpet ut i sirkulasjonen.
Ulike typer arytmier
Leger deler hjertearytmier på overflaten på forskjellige måter. Dels hvor i hjertet arytmien har oppstått, i atriene eller kamrene, og dels hvordan hjerterytmen påvirkes:
- Takykardi, en hjertearytmi i form av en raskere hjerterytme slik at hjertet slår mer enn 100 slag i minuttet i hvile.
- Bradykardi, en hjertearytmi i form av et langsommere hjerteslag, mindre enn 60 slag per minutt i hvile.
Ulike typer takykardier
Det er normalt at hjertet slår raskere under trening og fysisk anstrengelse. Arytmier under stress er vanlig, og hjertet kan også slå raskere hvis du blir redd eller engstelig. Det er imidlertid ikke normalt om hjertet slår veldig fort når du hviler eller når du sover. Det er mange forskjellige tilstander som kan føre til takykardi, det vil si en raskere hjerterytme.
Takykardier som oppstår i atriene er for eksempel:
- Atrieflimmer, den vanligste arytmien, innebærer at atriene slår så fort at de ser ut til å vibrere. Les mer om atrieflimmer her.
- Atrieflutter, ligner atrieflimmer men er noe mer rytmisk og organisert.
- Supraventrikulær takykardi, et samlenavn for flere ulike arytmier som oppstår over kamrene, ventriklene. Supra betyr over. Kan oppleves som at hjertet plutselig raser av gårde med raske slag, som så stopper like raskt som det startet.
- Wolff-Parkinson-White syndrom (WPW), en spesiell form for supraventrikulær takykardi som du er født med, men i noen tilfeller kommer symptomene ikke før i voksen alder. Det skyldes at det er en ekstra ledningsbane mellom atriene og ventriklene som gjør at ventriklene aktiveres for tidlig.
Takykardier som oppstår i ventriklene er for eksempel:
- Ventrikulær takykardi, betyr raske, regelmessige hjerteslag på grunn av unormale elektriske impulser i ventriklene. Dette gjør at kamrene ikke rekker å fylles skikkelig opp, og pumper derfor ikke ut nok blod i kroppen. Mest vanlig hos personer som har fått arr eller skadet ventrikkelmuskelen på grunn av hjertesykdom, for eksempel hjerteinfarkt.
- Ventrikkelflimmer betyr raske kaotiske elektriske impulser får ventriklene til å vibrere, flimmer, slik at de ikke pumper ut blod. En alvorlig og livstruende tilstand dersom hjerterytmen ikke settes i gang igjen innen få minutter. Krever vanligvis akutt hjelp i form av hjerte-lungeredning.
- Langt QT-syndrom, er en tilstand som involverer forlengelse av QT-intervallet, en av tingene som sees på et EKG. Langt QT-syndrom utgjør en risiko for raske og kaotiske hjerteslag som kan føre til besvimelse, og i noen tilfeller være livstruende. Hjerterytmen kan være så forstyrret at det kan føre til plutselig død. Langt QT-syndrom kan være arvelig, eller forårsaket av visse medikamentelle behandlinger, spesielt hos eldre.
Ulike typer bradykardi
Selv om du har puls under 60 slag i minuttet i hvile, trenger det ikke være et tegn på sykdom. Noen mennesker som er veldig spreke kan ha et hjerte som pumper nok blod til hele kroppen med mindre enn 60 slag per minutt. Det finnes også medisiner som kan gi treg hjerterytme, for eksempel medisiner mot høyt blodtrykk.
Men det er også medisinske tilstander som kan føre til at hjerterytmen går for sakte.
Bradykardi kan ha årsaker som:
- Syk sinusknute, som betyr at sinusknuten ikke sender ut impulser som den skal. Det kan føre til at hjertet slår for sakte, for fort eller begge deler.
- Ledningsblokk, er en blokkering i hjertets elektriske ledningssystem nær AV-knuten eller i ledningsbanene mellom atriene og ventriklene. Noen blokkeringer forårsaker ingen symptomer, andre forårsaker hoppede slag eller bradykardi.
Symptomer på arytmi
Arytmier trenger ikke å gi noen symptomer i det hele tatt, men kan for eksempel oppdages ved en tilfeldighet under en helsesjekk.
I mange tilfeller merkes en unormal rytme, og arytmi kan forårsake symptomer som:
- rask hjerterytme (takykardi)
- langsom hjerterytme (bradykardi)
- bryst smerter
- pustevansker
- svimmelhet
- angst
- utmattelse
- følelser av å besvime
Hva kan jeg gjøre selv?
Du kan forebygge arytmier ved å ha en livsstil som reduserer risikoen for hjerte- og karsykdommer.
Det er for eksempel:
- Mat som forbedrer helsen, det vil si mye fiber, grønnsaker og fullkorn.
- Regelmessig fysisk aktivitet, som også bidrar til en sunn vekt.
- For å unngå røyking.
- For å redusere inntaket av, eller helt unngå koffein og alkohol.
- Reduser ting som forårsaker langvarig stress.
- Behandling for arytmi
Det er ikke alltid nødvendig å behandle arytmien. Men hvis du har en arytmi som gir mange symptomer, eller en arytmi som utgjør en risiko for alvorlige konsekvenser, kan behandling være nødvendig.
Her er eksempler på ulike typer behandling for arytmi:
- Vagus manøver. En metode der du selv kan stoppe et løpende hjerte ved å holde pusten, vri eller hoste. Det påvirker den delen av nervesystemet som styrer hjerteslag, vagusnerven, og kan i mange tilfeller få hjertet til å roe seg ned. Det fungerer ikke for alle typer arytmier.
- Legemiddel. For mange typer takykardi finnes det legemidler som kan kontrollere hjerterytmen og gi en normalisert hjerterytme. Du kan også få blodfortynnende for å redusere risikoen for dannelse av blodpropp.
- Kateterablasjon. Innebærer at legen legger inn katetre gjennom blodårene til hjertet. På tuppen av kateteret sitter elektroder som kan ødelegge små områder som forårsaker rytmeforstyrrelser ved hjelp av ulike teknikker. Det kan føre til at arytmien stopper.
- Pacemaker. Langsomme hjerteslag eller lange pauser mellom slagene kan behandles med en pacemaker, en kirurgisk innsatt enhet som holder hjertet i en jevn rytme.
- ICD-implantat. En enhet som settes inn kirurgisk for å hjelpe med høy hjertefrekvens, uregelmessig hjertefrekvens og risiko for plutselig hjertestans. Det er som en innebygd defibrillator.
- Operasjon. Det finnes flere forskjellige typer operasjoner som kan hjelpe, avhengig av årsaken til arytmien.
Spørsmål og svar om arytmi
Hva er takykardi?
Takykardi er en hjertearytmi som betyr at hjertet slår for fort, over 100 slag per minutt i hvile.
Hva er bradykardi?
Bradykardi er en hjertearytmi som betyr at hjertet slår for sakte, færre enn 60 slag per minutt i hvile.