N.

Astaxanthin er et xantofyll, et gult fargepigment bestående av karbon, hydrogen og oksygen som finnes i planter. Xantofyller og karotener er de to gruppene som til sammen utgjør en større gruppe stoffer som kalles karotenoider. Karotenoider er en veldig stor gruppe stoffer og det er over 600 kjente i naturen, med en av de mest kjente er betakaroten. Astaxanthin finnes i en rekke alger, inkludert Haemaococcus pluvialis, Chlorella zofingiensis, Chlorococcum og Phaffia rhodozyma samt gjær, laks, krill, reker, krabber og ørret. Algen Haemaococcus pluvialis produserer astaxanthin som beskyttelse mot stress i form av for eksempel høye temperaturer, sterkt lys, nitrogenmangel og høy saltholdighet

S.

Astaxanthin är en xantofyll, ett gult färgpigment bestående av kol, väte och syre som återfinns i växter. Xantofyll och karotener är de två grupper som tillsammans utgör en större grupp av ämnen som kallas för karotenoider. Karotenoider är en mycket stor grupp av ämnen och det finns över 600 kända i naturen, där en av de mest kända är betakaroten. Astaxanthin återfinns i ett flertal alger, bland annat Haemaococcus pluvialis, Chlorella zofingiensis, Chlorococcum och Phaffia rhodozyma samt jäst, lax, krill, räkor, krabbor och forell. Algen Haemaococcus pluvialis producerar astaxanthin som skydd vid stress i form av exempelvis höga temperaturer, starkt ljus, kvävebrist och hög salthalt

N

I motsetning til mange andre karotenoider, har ikke astaxanthin noen pro-vitamin A-aktivitet i kroppen. Det betyr at stoffet ikke kan omdannes til aktivt vitamin A ved behov, noe som for eksempel betakaroten gjør.

Astaxanthin består altså av karbon, hydrogen og oksygen i en lang kjede, ikke ulikt en fettsyre. I hver ende er det en ringstruktur og flere steder i kjeden er karbonatomene bundet sammen ved hjelp av dobbeltbindinger. I midten av kjeden er det en spesiell type dobbeltbinding og det er denne som gir astaxanthin sin karakteristiske rødlige farge. Denne dobbeltbindingen fungerer også som en antioksidant og ved å donere elektroner til ustabile frie radikaler, kan astaxanthinet bidra til å gjøre radikalene om til stabile forbindelser som ikke skader cellene. Noe som gjør astaxanthin relativt unikt er at det kan binde seg til cellemembraner både fra innsiden og utsiden, noe som gjør at det kan beskytte hele cellemembranen mot frie radikaler (1). Astaxanthin anses å være en av karotenoidene som har best evne til å beskytte celler, fett og proteiner i cellemembraner mot skader forårsaket av frie radikaler. Det er dermed en veldig potent antioksidant.

Strukturelt er astaxanthin veldig lik fettsyrer, og både astaxanthin og andre karotenoider absorberes akkurat som fettsyrer i kroppen. Opptaket av karotenoider er best hvis de spises sammen med fett, og et for lavt fettinntak fører til at opptaket blir dårligere. Når vi har spist astaxanthin og det har gått ned i spiserøret og forbi magesekken, blander det seg med galle i tolvfingertarmen og danner små fettdråper som kalles miceller. Micellene, som nå har astaxanthin innelukket i seg, absorberes av tarmcellene, som deretter inkorporerer astaxanthinet i såkalte chylomikroner. Kylomikronene brytes deretter ned av et enzym, hvoretter de frigjøres til lymfevæsken. De brukte chylomikronene transporteres til leveren. Astaxanthinet er forbundet med såkalte lipoproteiner (fetttransportører) som transporterer astaxanthinet ut til kroppens ulike vev.

Så langt har ikke astaxanthin vært knyttet til noen bivirkninger når det inntas sammen med mat. Det fettløselige fargestoffet hoper seg opp i kroppens vev, men det har ikke vært mulig å se noen toksiske effekter av dette. Et overdreven inntak har blitt sett å forårsake en gul-rød pigmentering av huden hos dyr. For best effekt bør astaxanthin tas sammen med omega-3 rike matvarer som chiafrø, linfrø, fisk, valnøtter og mandler. Anbefalt daglig dose er 2-4 mg. Hos voksne er det ikke sett bivirkninger ved doser på opptil 6 mg daglig.

S

Till skillnad från många andra karotenoider har inte astaxanthin någon pro-vitamin A-aktivitet i kroppen. Det innebär att ämnet inte kan omvandlas till aktivt vitamin A vid behov, något som exempelvis betakaroten gör.

Astaxanthin består alltså av kol, väte och syre i en lång kedja, inte helt olikt en fettsyra. I vardera änden finns en ringstruktur och på ett flertal ställen i kedjan binds kolatomerna samman med hjälp av dubbelbindningar. I mitten av kedjan finns en speciell typ av dubbelbindning och det är denna som ger astaxanthinet sin karaktäristiska rödaktiga färg. Denna dubbelbindning fungerar även som antioxidant och genom att donera elektroner till instabila fria radikaler kan astaxanthinet hjälpa till att göra radikalerna till stabila föreningar som inte skadar cellerna. Något som gör astaxanthin relativt unikt är att det kan binda till cellmembran både från in- och utsida, vilket gör att det kan skydda hela cellmembranet från fria radikaler (1). Astaxanthin anses vara en av de karotenoider som har bäst förmåga att skydda celler, fetter och proteiner i cellmembran från skador orsakade av fria radikaler. Det är alltså en mycket potent antioxidant.

Strukturmässigt påminner astaxanthin en hel del om fettsyror och både astaxanthin och andra karotenoider absorberas precis som fettsyror i kroppen. Upptaget av karotenoider blir bäst om de äts tillsammans med fett och ett för lågt fettintag gör att absorptionen försämras. När vi ätit astaxanthin och det passerat ner genom matstrupe och passerat magsäcken blandas det med galla i tolvfingertarmen för att bilda små fettdroppar som kallas för miceller. Micellerna, som nu alltså har astaxanthin inneslutet i sig, absorberas av tarmcellerna som sedan inkorpoerar astaxanthinet i så kallade kylomikroner. Kylomikronerna bryts därefter ner av ett enzym varefter de frisätts till lymfvätskan. De använda kylomikronerna transporteras till levern. Astaxanthinet kopplas samman med så kallade lipoproteiner (fettransportörer) som transporterar ut astaxanthinet till kroppens olika vävnader.

Astaxanthin har hittills inte kunnat kopplas samman med några bieffekter när det konsumeras tillsammans med mat. Det fettlösliga färgämnet ansamlas i kroppens vävnader, men man har inte kunnat se några toxiska effekter av detta. Ett överdrivet intag har setts kunna ge en gulröd pigmentering av huden hos djur. För bäst effekt bör man inta astaxanthin tillsammans med omega-3-rika livsmedel så som chiafrön, linfrön, fisk, valnötter och mandlar. Den rekommenderade dagliga dosen är 2-4 mg. Hos vuxna människor har man inte kunnat se några bieffekter vid doser upp till 6 mg om dagen.

N

Hjerte - Hjerne - Hud - Hår - Ledd

Astaxanthin har en unik struktur som gjør at det kan være både på innsiden og utsiden av cellemembranen. Astaxanthin har derfor en meget god evne til å beskytte mot blant annet frie radikaler og oksidativt stress. Flere studier har vist at astaxanthin kan ha interessante helseeffekter, blant annet ved å hindre oksidasjon av fettsyrer. Nedenfor kan du lese mer om de ulike helseeffektene som så langt har vært assosiert med astaxanthin.

BETENNELSE

Som en antioksidant har astaxanthin evnen til å motvirke utbruddet av betennelse. Man har sett at ekstrakter fra både Haematococcus og Chlorococcum kan redusere mengden bakterier hos mus infisert med Helicobacti Pylori (magesårbakterier). Det har også vist seg at astaxanthin kan øke immunresponsen hos unge voksne. En annen studie viste at astaxanthin og andre karotenoider fra Haematococcus kunne gi en beskyttende effekt mot betennelser i blant annet nyrer og øyne. Hos mennesker har man sett at aktiviteten til en type immunceller kalt naturlige drepeceller ble økt av astaxanthin og disse cellene var i stand til å oppsøke og ødelegge celler infisert med virus. Astaxanthin har også vist seg å øke antallet T- og B-celler, som i likhet med drepercellene er immunceller. Til slutt har astaxanthin også vist seg å senke nivåene av C-reaktivt protein, som er et protein som øker under infeksjon. Dette tyder på at astaxanthin kan ha en anti-infeksjonseffekt.

DIABETES

Hos mange diabetespasienter er nivåene av oksidativt stress relativt høye. Dette skyldes hyperglykemi (høyt blodsukker), som igjen skyldes at de insulinutskillende cellene i bukspyttkjertelen ikke fungerer som de skal og insulinnivået derfor er for lavt. Astaxanthin har vist seg å forbedre nivåene av både glukose og insulin i blodet og beskytter også de insulinproduserende cellene fra å bli skadet av glukose. Som nevnt ovenfor kan astaxanthin beskytte celler i nyrene mot betennelse og dette kan være spesielt interessant for diabetikere. Har man diabetes er det relativt vanlig at nefronet i nyrene blir skadet og brytes ned, men det er vist at astaxanthin kan motvirke denne nedbrytningen av cellene i nyrene.

HJERTESYKDOM

Hjerte- og karsykdommer er preget av oksidativt stress og betennelser og med tanke på det som er beskrevet ovenfor i artikkelen er det kanskje ikke overraskende at antioksidanten astaxanthin kan ha positive effekter ved hjerte- og karsykdommer. Effekter er sett både i dyremodeller og hos mennesker. Hos mus så man at blodgjennomstrømningen i arterier økte og hos mennesker har man sett at blant annet blodplater som er behandlet med astaxanthin har økte nivåer av nitrogenoksid som virker til å utvide blodårene. Hos kaniner ble det sett at astaxanthin kunne forhindre proteinoksidasjon forårsaket av for høye kolesterolnivåer.

S

Hjärta - Hjärna - Hud - Hår - Leder

Astaxanthin har en unik struktur som alltså tillåter det att befinna sig på både insidan och utsidan av cellmembranet. Astaxanthin har därför en mycket bra förmåga att skydda mot bland annat fria radikaler och oxidativ stress. Flera studier har visat att astaxanthin kan ha intressanta hälsoeffekter, bland annat genom att förhindra oxidation av fettsyror. Nedan kan du läsa mer om de olika hälsoeffekter man hittills kunnat associera astaxanthin med.

INFLAMMATION

I form av antioxidant har astaxanthin förmåga att motverka uppkomst av inflammation. Man har sett att extrakt från både Haematococcus och Chlorococcum kan reducera mängden bakterier i möss infekterade med Helicobacti Pylori (magsårsbakterie). Man har också sett att astaxanthin kan öka immunresponsen hos unga vuxna människor. En annan studie visade att astaxanthin och andra karotenoider från Haematococcus kunde ge en skyddande effekt mot inflammation i bland annat njurar och ögon. I människor har man sett att aktiviteten hos en typ av immunceller som kallas naturliga mördarceller ökade av astaxanthin och dessa celler kunde söka upp och förstöra celler som infekterats med virus. Astaxanthin har också visats kunna öka antalet T- och B-celler, vilka precis som mördarcellerna är immunceller. Slutligen har man också sett att astaxanthin kan sänka nivåerna av C-reaktivt protein, vilket är ett protein som ökar vid infektion. Detta tyder på att astaxanthin kan ha en infektionshämmande effekt.

DIABETES

Hos många diabetespatienter är nivåerna av oxidativ stress relativt höga. Detta orsakas av hyperglykemi (högt blodsocker) vilket i sin tur beror på att de insulinutsöndrande cellerna i bukspottskörteln inte fungerar som de ska och att insulinnivåerna därmed är för låga. Astaxanthin har visats kunna förbättra nivåerna av både glukos och insulin i blodet och också skydda de insulinproducerande cellerna från att skadas av glukos. Som nämndes ovan kan astaxanthin skydda celler i njurarna mot inflammation och detta kan vara särskilt intressant för diabetiker. Om man har diabetes är det relativt vanligt att nefronen i njurarna tar skada och bryts ner, men det har alltså visats att astaxanthin kan motverka denna nedbrytning av celler i njurarna.

HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

Hjärt- och kärlsjukdom kännetecknas av oxidativ stress och inflammation och med tanke på vad som beskrivits ovan i artikeln är det kanske föga förvånande att antioxidanten astaxanthin kan ha positiva effekter vid hjärt- och kärlsjukdomar. Effekter har setts både i djurmodeller och hos människa. Hos möss såg man att blodflödet i artärer ökade och i människor har man sett att bland annat blodplättar som behandlats astaxanthin fick ökade nivåer av kväveoxid, vilket verkar blodkärlsvidgande. Hos kaniner såg man att astaxanthin kunde förhindra proteinoxidation orsakad av för höga kolesterolvärden.