Blodpropp

trombos 

SVENSK

En blodpropp innebär att blodet levrat sig och bildat en geleliknande klump. Den kan sätta sig i olika delar av kroppen och ge upphov till skador, eftersom vävnader och organ inte får tillräckligt med blod. Blodpropp kallas för trombos inom vården. Blodproppar kan ge olika symtom, beroende på vilken del av kroppen som drabbats.

Vad är en blodpropp?

Blodpropp är ett tillstånd då blodet levrat sig inuti blodkärlen så att de täpps till. Det kan vara bra, till exempel om det sker i samband med en skada, så att det slutar blöda från ett skadat blodkärl. I vissa fall bildas blodproppar som inte behövs, utan bara gör det svårt eller omöjligt för blodet att passera. Det kan till exempel ske om kärlväggen är skadad eller trängre på grund av åderförkalkning. Blodproppar kan också uppstå om blodcirkulationen är dålig.

Blodpropp kallas för trombos inom vården. En blodpropp som förs vidare med blodet och fastnar någon annanstans kallas för emboli.

Beroende på var blodproppen hamnar i kroppen ger det upphov till olika sjukdomar, här är några exempel:

  • Hjärtinfarkt orsakas av blodproppar i hjärtats kranskärl.
  • Stroke orsakas av en blödning eller blodpropp i hjärnan.
  • Ventrombos är en blodpropp i en ven, vilket till exempel kan ge blodpropp i benet.
  • Lungemboli är en blodpropp i lungan.
  • Artärocklusion är en blodpropp i ögat.

Orsaker till blodpropp

Det är ofta flera saker som sammantaget ökar risken att det bildas en blodpropp. Det kan till exempel vara sådant som triggar blodet att levra sig, eller sådant som göra att blodcirkulationen blir så långsam att blodproppar kan bildas.

Här är exempel på faktorer som ökar risken för blodpropp:

  • Kirurgi. Efter större ingrepp startar kroppen processer för att läka, bland annat kommer blodet levra sig lättare. Det ökar risken för att blodproppar ska bildas. Det är särskilt vanligt efter större operationer och operationer som gör att du ligger stilla länge både under och efter operationen.
  • Stillasittande eller sängliggande under längre perioder ökar risken för blodproppar.
  • Kraftig övervikt är en riskfaktor för blodproppar.
  • Graviditet, efter förlossning eller om du använder p-piller. Östrogenet i p-piller och hormonförändringar i samband med graviditet och förlossning ökar risken för blodproppar, särskilt den typ som heter ventrombos.
  • Rökning ger en sämre blodcirkulation, vilket ökar risken för blodproppar.

Det finns också mer eller mindre vanliga sjukdomar som ökar risken för blodproppar. Här är några exempel:

  • Antifosfolipidsyndrom, Hughes syndrom, en sjukdom där det bildas antikroppar mot kroppens egna substanser, vilket bland annat gör att blodet levrar sig mycket lättare.
  • Antitrombinbrist, ärftlig sjukdom som ökar risken för blodproppar.
  • APC-resistens (Faktor V Leiden mutation), är en ärftlig rubbning som gör att blodet har lättare för att levra sig. Det ökar risken för ventrombos.
  • Cancer och vissa cancerläkemedel kan öka risken för blodproppar.
  • Covid-19 ger en ökad risk för blodproppar.
  • Högt blodtryck ger ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
  • Protein C-brist är en ärftlig bristsjukdom som gör att blodet levrar sig lättare.
  • Protein S-brist är en ärftlig bristsjukdom som gör att blodet levrar sig lättare.
  • Åderförkalkning innebär att det bildas plack i blodkärlen som kan brista, vilket kroppen uppfattar som en skada och därför triggar blodet att levra sig.

Symtom på blodpropp

Symtomen varierar beroende på var blodproppen sitter. Här är några exempel:

Symtom vid blodpropp i benet, vaden, foten, låret

Det vanligaste är att få en blodpropp i vaden, vilket gör att vaden blir svullen, varm, ömmande och kan vara spänd när du klämmer på den. Benet kan kännas tungt och det kan hända att ytliga blodkärl syns tydligare. Symtomen kan vara lindriga, och det kan vara lätt att missa en blodpropp i benet. En djup ventrombos är då det bildats en blodpropp i någon av de stora djupt liggande venerna. Det kan till exempel vara en blodpropp i låret, en blodpropp i armen eller skuldran. Läs mer om ventrombos här.

Symtom vid blodpropp i hjärnan

En stroke kan uppkomma på två sätt, antingen av en blodpropp i hjärnan eller en blödning i hjärnan. Båda tillstånden leder till syrebrist och liknande symtom. Det är vanligen personer över 65 år som får en stroke, men även yngre kan drabbas. Symtomen kommer plötsligt, och varierar beroende på var i hjärnan skadan sitter. Vanliga symtom är plötslig domning eller förlamning i ansikte, armar och ben, ofta på ena sidan av kroppen. Det kan märkas genom att ena mungipan hänger om du ber personen att le, och att ena armen faller om du ber personen hålla upp armarna. Det kan plötsligt bli svårt att prata eller förstå vad andra säger. Det kan märkas genom att personen plötsligt sluddrar eller har svårt att hitta rätt ord. Förvirring, sämre balans, synstörningar och kraftig huvudvärk utan tydlig orsak är andra vanliga symtom.

Symtom vid blodpropp i hjärtat

En blodpropp i hjärtat leder till hjärtinfarkt och ger typiskt kraftig smärta mitt i bröstet som kan stråla ut mot armen, halsen, nacken, magen eller ryggen. Smärtan håller i sig och kan ge illamående, yrsel och ångest. Det är viktigt att känna till att en hjärtinfarkt inte behöver ge den typiska smärtan. Det kallas för en tyst infarkt och är vanligare hos äldre, hos kvinnor och personer som har andra sjukdomar, till exempel diabetes eller njursjukdom. En tyst infarkt ger oftast symtom som andnöd, trötthet och illamående, och märks vid undersökning med EKG. Läs mer om hjärtinfarkt här.

Symtom vid blodpropp i lungan

Vid en blodpropp i lungan, så kallad lungemboli, har en propp lossnat från platsen där den bildats och färdats till lungan där den fastnat. Symtom vid en större blodpropp i lungan är plötslig och skarp smärta i bröstet som blir värre om du andas djupt eller hostar. Ofta blir du också andfådd. Små blodproppar i lungan kan ge milda symtom som en stickande smärta, hosta eller lindriga svårigheter att andas. I vissa fall ger dessa små proppar inga symtom.

Symtom vid blodpropp i ögat

Om det fastnat en propp i ett av kärlen som ska förse ögat med syre drabbas näthinnan av syrebrist. Det ger symtom i form av att synen på ena ögat plötsligt blir kraftigt försämrad eller försvinner helt. Det kan ha funnits föraningar tidigare, då synen kan ha blivit dimmig. Vid synbortfall eller plötsligt försämrad syn är det viktigt att söka vård direkt. Med rätt behandling kan synen komma tillbaka, i annat fall kan synnedsättningen bli bestående.

Vad kan jag göra själv?

Här är tips på vad du själv kan göra för att minska risken för blodproppar:

  • Undvik stillasittande i långa perioder. Vid längre resor, använd gärna stödstrumpor och ta pauser för att röra dig.
  • Rörelse, träning och promenader - allt du gör för att röra kroppen håller igång cirkulationen och minskar risken för blodproppar.
  • Gå ner i vikt om du är överviktig.
  • Sluta röka, eftersom rökning ger en försämrad blodcirkulation.

Frågor och svar om blodpropp

Vad är blodpropp?

En blodpropp innebär att blodet levrat sig, koagulerat, och bildat en geléliknande klump inuti ett kärl.

Vad är trombos?

Inom vården kallas blodpropp för trombos.

Vad är emboli?

En emboli är en blodpropp som släppt och vandrat med blodet till ett annat ställe i kroppen där den fastnat och täppt till blodflödet.

Varför får man blodpropp?

Det är ofta flera saker som ligger bakom att det bildas en blodpropp. Det kan till exempel vara faktorer som triggar blodet att levra sig, eller sådant som göra att blodcirkulationen blir sämre. Långa perioder av stillasittande, rökning, övervikt, högt blodtryck, diabetes, höga blodfetter, dålig blodcirkulation är alla saker som ökar risken för blodproppar. Det finns också en rad ärftliga sjukdomar som gör att blodet levrar sig lättare.

NORSK

En blodpropp betyr at blodet har koagulert og dannet en geleaktig klump. Det kan sette seg i ulike deler av kroppen og forårsake skade, fordi vev og organer ikke får nok blod. Blodpropp kalles trombose i helsevesenet. Blodpropp kan gi ulike symptomer, avhengig av hvilken del av kroppen som er berørt.

Hva er en blodpropp?

En blodpropp er en tilstand hvor blodet har levret seg inne i blodårene slik at de blir blokkert. Det kan for eksempel være bra om det oppstår i forbindelse med en skade, slik at det slutter å blø fra en skadet blodåre. I noen tilfeller dannes det blodpropp som ikke er nødvendig, men som bare gjør det vanskelig eller umulig for blodet å passere. Dette kan for eksempel skje hvis karveggen er skadet eller innsnevret på grunn av åreforkalkning. Blodpropp kan også oppstå hvis blodsirkulasjonen er dårlig.

Blodpropp kalles trombose i helsevesenet. En blodpropp som bæres med blodet og setter seg fast et annet sted kalles en emboli.

Avhengig av hvor blodproppen havner i kroppen, gir den opphav til ulike sykdommer, her er noen eksempler:

- Hjerteinfarkt er forårsaket av blodpropp i hjertets kranspulsårer.

- Hjerneslag er forårsaket av en blødning eller blodpropp i hjernen.

- Venøs trombose er en blodpropp i en vene, som for eksempel kan gi blodpropp i benet.

- Lungeemboli er en blodpropp i lungen.

- Arteriell okklusjon er en blodpropp i øyet.

Årsaker til blodpropp

Det er ofte flere ting som til sammen øker risikoen for at det dannes blodpropp. Det kan for eksempel være ting som får blodet til å koagulere, eller ting som gjør at blodsirkulasjonen blir så treg at det kan dannes blodpropp.

Her er eksempler på faktorer som øker risikoen for blodpropp:

- Kirurgi. Etter store inngrep starter kroppen prosesser for å helbrede, blant annet vil blodet koagulere lettere. Det øker risikoen for dannelse av blodpropp. Det er spesielt vanlig etter større operasjoner og operasjoner som krever at du ligger stille lenge både under og etter operasjonen.

- Å sitte stille eller ligge i sengen i lengre perioder øker risikoen for blodpropp.

- Overvekt er en risikofaktor for blodpropp.

- Graviditet, etter fødsel eller hvis du bruker p-piller. Østrogenet i p-piller og hormonelle endringer forbundet med graviditet og fødsel øker risikoen for blodpropp, spesielt den typen som kalles venøs trombose.

- Røyking gir dårligere blodsirkulasjon, noe som øker risikoen for blodpropp.

Det er også mer eller mindre vanlige sykdommer som øker risikoen for blodpropp. Her er noen eksempler:

- Antifosfolipidsyndrom, Hughes syndrom, en sykdom der det dannes antistoffer mot kroppens egne stoffer, som blant annet gjør at blodet koagulerer mye lettere.

- Antitrombinmangel, arvelig sykdom som øker risikoen for blodpropp.

- APC-resistens (Factor V Leiden mutation), er en arvelig lidelse som gjør det lettere for blodet å koagulere. Det øker risikoen for venøs trombose.

- Kreft og visse kreftmedisiner kan øke risikoen for blodpropp.

- Covid-19 øker risikoen for blodpropp.

- Høyt blodtrykk øker risikoen for hjerteinfarkt og hjerneslag.

- Protein C-mangel er en arvelig mangelsykdom som fører til at blodet koagulerer lettere.

- Protein S-mangel er en arvelig mangelsykdom som fører til at blodet koagulerer lettere.

- Åreforkalkning betyr at det dannes plakk i blodårene som kan sprekke, noe som kroppen oppfatter som en skade og derfor får blodet til å levre seg.

Symptomer på blodpropp

Symptomene varierer avhengig av hvor blodproppen er. Her er noen eksempler:

Symptomer på blodpropp i bein, legg, fot, lår

Det vanligste er å få en blodpropp i leggen, som gjør at leggen blir hoven, varm, sår og kan være stram når du klemmer den. Benet kan føles tungt og det kan skje at overfladiske blodårer er tydeligere synlige. Symptomene kan være milde, og det kan være lett å savne en blodpropp i benet. En dyp venetrombose er når en blodpropp har dannet seg i en av de store dype venene. Det kan for eksempel være en blodpropp i låret, en blodpropp i armen eller skulderen. Les mer om venøs trombose her.

Symptomer på blodpropp i hjernen

Et hjerneslag kan oppstå på to måter, enten fra en blodpropp i hjernen eller en blødning i hjernen. Begge tilstander fører til mangel på oksygen og lignende symptomer. Det er vanligvis personer over 65 år som får hjerneslag, men også yngre mennesker kan rammes. Symptomene kommer plutselig, og varierer avhengig av hvor i hjernen skaden er. Vanlige symptomer er plutselig nummenhet eller lammelser i ansikt, armer og ben, ofte på den ene siden av kroppen. Det kan merkes ved at den ene munnviken henger ned hvis du ber personen smile, og den ene armen faller om du ber personen holde armene opp. Det kan plutselig bli vanskelig å snakke eller forstå hva andre sier. Det kan merkes ved at personen plutselig sludrer eller har problemer med å finne de riktige ordene. Forvirring, dårlig balanse, synsforstyrrelser og sterk hodepine uten klar årsak er andre vanlige symptomer.

Symptomer på blodpropp i hjertet

En blodpropp i hjertet fører til hjerteinfarkt og forårsaker typisk sterke smerter midt i brystet som kan stråle ut til armen, nakken, nakken, magen eller ryggen. Smertene vedvarer og kan forårsake kvalme, svimmelhet og angst. Det er viktig å vite at et hjerteinfarkt ikke trenger å forårsake den typiske smerten. Det kalles et stille hjerteinfarkt og er mer vanlig hos eldre, hos kvinner og personer som har andre sykdommer, som diabetes eller nyresykdom. Et stille hjerteinfarkt gir vanligvis symptomer som kortpustethet, tretthet og kvalme, og er merkbart under undersøkelse med EKG. Les mer om hjerteinfarkt her.

Symptomer på blodpropp i lungen

Ved blodpropp i lungen, en såkalt lungeemboli, har en blodpropp løsnet fra stedet der den ble dannet og reist til lungen der den satt seg fast. Symptomer på en større blodpropp i lungen er plutselige, skarpe smerter i brystet som blir verre hvis du puster dypt eller hoster. Ofte blir man også tungpustet. Små blodpropp i lungen kan gi milde symptomer som stikkende smerter, hoste eller milde pustevansker. I noen tilfeller forårsaker disse små clots ingen symptomer.

Symptomer på blodpropp i øyet

Hvis en plugg sitter fast i et av karene som skal forsyne øyet med oksygen, påvirkes netthinnen av oksygenmangel. Det gir symptomer i form av at synet på det ene øyet plutselig blir alvorlig svekket eller forsvinner helt. Det kan ha vært forutsigelser tidligere, da synet kan ha blitt tåkete. Ved synstap eller plutselig forverring av synet er det viktig å søke hjelp umiddelbart. Med riktig behandling kan synet komme tilbake, ellers kan synshemmingen bli permanent.

Hva kan jeg gjøre selv?

Her er tips til hva du selv kan gjøre for å redusere risikoen for blodpropp:

- Unngå å sitte stille i lange perioder. For lengre turer, bruk gjerne støttesokker og ta pauser for å bevege deg.

- Trening, trening og gåing - alt du gjør for å bevege kroppen din holder sirkulasjonen i gang og reduserer risikoen for blodpropp.

- Gå ned i vekt hvis du er overvektig.

- Slutt å røyke, da røyking forårsaker nedsatt blodsirkulasjon.


Spørsmål og svar om blodpropp

Hva er en blodpropp?

En blodpropp betyr at blodet har koagulert, koagulert og dannet en gelélignende klump inne i et kar.

Hva er trombose?

I helsevesenet kalles blodpropp for trombose.

Hva er emboli?

En emboli er en blodpropp som har blitt frigjort og reist med blodet til et annet sted i kroppen hvor den satt fast og blokkerte blodstrømmen.

Hvorfor får du blodpropp?

Det er ofte flere ting bak dannelsen av en blodpropp. Det kan for eksempel være faktorer som får blodet til å koagulere, eller ting som gjør at blodsirkulasjonen blir dårligere. Lange perioder med sittende, røyking, overvekt, høyt blodtrykk, diabetes, høyt blodfett, dårlig blodsirkulasjon er alle ting som øker risikoen for blodpropp. Det finnes også en rekke arvelige sykdommer som gjør at blodet koagulerer lettere.