Demens/kognitiv sjukdom

SVENSK

Demens är ett samlingsnamn för olika förändringar i hjärnan som gör det svårt att minnas och tolka omgivningen. Demens kallas även för kognitiv sjukdom. Demens innebär alltid ett sjukdomstillstånd, och hör inte till det normala åldrandet. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen.

Orsaker till demens

Demens beror på olika typer av sjukliga förändringar i hjärnan. Det finns flera orsaker som kan ligga bakom, och det skiljer sig mellan de olika demenssjukdomarna.

Symtom på demens

Demens ger en påverkan på minnet och förmågan att förstå och tolka omvärlden, det som kallas för vår kognitiva förmåga. Demens ger symtom som varierar beroende på vilka delar av hjärnan som är drabbade. Det är vanligt att symtomen kommer gradvis under lång tid. Demens kommer oftast efter 65 års ålder, men kan komma även i yngre åldrar.

Tecken på demens är till exempel:

- en känsla att något inte stämmer. Det är vanligt tidigt i sjukdomsförloppet att du själv känner att saker du normalt klarar av blivit svårare.

- att minnet försämras. Du kan ha svårt att komma ihåg namn och hitta rätt ord. Det kan vara svårt att komma ihåg var du lagt saker och vad som hänt alldeles nyligen. Senare i sjukdomsförloppet kan det också bli allt svårare att orientera sig i sin omgivning, till exempel svårt att hitta hem om du varit ute på stan eller gått och handlat.

- att personligheten förändras. Omgivningen kan reagera på att du inte är som vanligt, att du beter dig på ett annat sätt än tidigare. Det är vanligt att bli mer lättstressad, orolig och nedstämd. En del blir mer lättirriterade och arga än de varit förut i livet

- att det blir svårt att planera och skapa överblick. Att planera, organisera upp saker och skapa en överblick är sådant som hör till de kognitiva förmågorna. Allt sådant blir gradvis svårare.

Senare i sjukdomen kan demens ge andra symtom som:

- att talet förändras. Till exempel att talet blir osammanhängande, att du lätt tappar tråden och att vissa fraser kommer om och om igen.

- att det är svårare att klara vardagen. Det kan bli svårt att klara sitt dagliga liv, som att klä på sig, få i sig mat och sköta sin hygien.

Demens gör det med tiden allt svårare att klara sin egen vardag. Kommunen ansvarar för att hjälpa till med bostadsanpassning, hemtjänst och dagverksamhet. Du som patient eller anhörig kan vända dig till en biståndshandläggare för att få hjälp och diskutera de behov som finns. Kommunerna har även en anhörigkonsulent du kan vända dig till för att komma rätt.

Anhörig till person med demens

Demens är en sjukdom som ofta är tung att hantera för de närstående. Med tiden blir sjukdomen alltmer påtaglig och funktionsnedsättningen tydligare.

Det är då viktigt att du som är anhörig tänker på att :

- berätta för berörda i omgivningen om vad som pågår, så de kan förstå varför personen med demens beter sig som den gör.

- skaffa hjälp i form av avlastning, hemtjänst eller dagverksamhet

- se till att få stöd i form av vägledning och stödsamtal när du behöver

- se till att odla egna intressen och ta hand om din egen hälsa

- i god tid förbereda för en övergång till särskilt boende

Olika demenssjukdomar

Det finn en rad olika demenssjukdomar. Primärdegenerativa sjukdomar är ett samlingsnamn för de demenssjukdomar som orsakats av att hjärnceller i olika delar av hjärnan förtvinar och dör på ett onormalt sätt.

Hit hör:

Alzheimers sjukdom

Frontallobsdemens

Lewy body demens (Lewykroppsdemens)

En annan form av demenssjukdom är vaskulär demens, där hjärnan skadats på grund av blodproppar som strypt syretillförseln till olika delar av hjärnan.

Förebygga demenssjukdom

Du kan minska risken att insjukna i demenssjukdomar genom att:

- ha ett aktivt liv - fysiskt, socialt och mentalt.

- inte röka

- hålla koll på ditt blodtryck och dina blodfetter, och vidta åtgärder om värdena blir för höga

- hålla koll på ditt blodsocker, och se till att din behandling ger effekt om du har diabetes

- hålla en hälsosam vikt

- äta en hälsosam kost med mycket frukt och grönsaker, samt fisk några gånger i veckan.

Frågor och svar om demens

Vad är demens?

Demens är ett samlingsnamn för förändringar i hjärnan som påverkar minnet, tänkandet och andra kognitiva förmågor.

Vad betyder demens?

Demens kommer från grekiskans de mens, utan själ. Det används som ett samlingsnamn på olika sjukdomar med likartade symtom. Begreppet demens håller på att fasas ut och ersättas av "kognitiv sjukdom". Nu används fortfarande båda begreppen.

Hur börjar demens?

Demens kommer ofta smygande under en lång tid. Tidiga tecken är en känsla av att något inte står rätt till. Minnet blir sämre vilket gör det lätt att glömma var du lagt ifrån dig saker. Du kan ha svårt att komma ihåg vad som hänt under dagen, och att organisera upp vardagen. Du kan känna dig mer lättstressad och tycka att enkla arbetsuppgifter känns svårare.

NORSK

Demens er et samlenavn for ulike endringer i hjernen som gjør det vanskelig å huske og tolke omgivelsene. Demens kalles også kognitiv sykdom. Demens betyr alltid en sykdomstilstand, og er ikke en del av normal aldring. Alzheimers sykdom er den vanligste formen for demens.

Årsaker til demens

Demens er forårsaket av ulike typer patologiske endringer i hjernen. Det er flere årsaker som kan ligge bak, og det er forskjellig mellom de ulike demenssykdommene.

Symptomer på demens

Demens har innvirkning på hukommelsen og evnen til å forstå og tolke omverdenen, det som kalles vår kognitive evne. Demens gir symptomer som varierer avhengig av hvilke deler av hjernen som er rammet. Det er vanlig at symptomene kommer gradvis over lang tid. Demens oppstår vanligvis etter fylte 65 år, men kan også oppstå i yngre alder.

Tegn på demens inkluderer:

- en følelse av at noe ikke stemmer. Det er vanlig tidlig i sykdomsforløpet at man selv føler at ting man til vanlig klarer har blitt vanskeligere.

- at hukommelsen blir dårligere. Du kan ha problemer med å huske navn og finne de riktige ordene. Det kan være vanskelig å huske hvor du la ting og hva som skjedde helt nylig. Senere i sykdomsforløpet kan det også bli stadig vanskeligere å orientere seg i omgivelsene, for eksempel vanskelig å finne hjem hvis man har vært ute på byen eller vært på shopping.

- at personligheten endres. Omgivelsene kan reagere på at du ikke er som vanlig, at du oppfører deg på en annen måte enn før. Det er vanlig å bli lettere stresset, engstelig og deprimert. Noen blir mer irritable og sinte enn de var før i livet

- at det blir vanskelig å planlegge og skape oversikt. Å planlegge, organisere ting og skape oversikt er ting som hører til de kognitive evnene. Alt dette blir gradvis vanskeligere.

Senere i sykdommen kan demens forårsake andre symptomer som:

- at talen endres. For eksempel at talen blir usammenhengende, at man lett mister tråden og at enkelte fraser dukker opp igjen og igjen.

- at det er vanskeligere å takle hverdagen. Det kan bli vanskelig å håndtere hverdagen, som å kle seg, spise og ta vare på hygienen.

Over tid gjør demens det vanskeligere og vanskeligere å mestre sin egen hverdag. Kommunen har ansvar for å hjelpe til med boligtilpasning, hjemmetjeneste og dagtilbud. Som pasient eller pårørende kan du henvende deg til en hjelpearbeider for å få hjelp og diskutere behovene som finnes. Kommunene har også en pårørendekonsulent du kan henvende deg til for å få orden på sakene.

Pårørende til person med demens

Demens er en sykdom som ofte er vanskelig å håndtere for de som står dem nær. Over tid blir sykdommen stadig mer merkbar og funksjonsnedsettelsen mer tydelig.

Det er da viktig at du som pårørende vurderer at:

- fortell de rundt deg om hva som skjer, slik at de kan forstå hvorfor personen med demens oppfører seg som de gjør

- få hjelp i form av avlastning, hjemmetjeneste eller barnehage

- sørg for å få støtte i form av veiledning og støttesamtaler når du trenger det

- sørg for å dyrke dine egne interesser og ta vare på din egen helse

- forberede seg i god tid på overgang til spesialbolig

Ulike demens

Det finnes en rekke ulike demenssykdommer. Primære degenerative sykdommer er et samlenavn for demens forårsaket av at hjerneceller i ulike deler av hjernen sløser bort og dør på en unormal måte.

Her hører hjemme:

Alzheimers sykdom

Frontallappens demens

Lewy body demens

En annen form for demens er vaskulær demens, hvor hjernen blir skadet på grunn av blodpropp som stenger oksygentilførselen til ulike deler av hjernen.

Forebygge demens

Du kan redusere risikoen for å utvikle demens ved å:

- ha et aktivt liv - fysisk, sosialt og mentalt.

- ikke røyk

- holde styr på blodtrykket og blodlipidene, og ta grep hvis verdiene blir for høye

- holde styr på blodsukkeret ditt, og sørg for at behandlingen virker hvis du har diabetes

- opprettholde en sunn vekt

- spise et sunt kosthold med mye frukt og grønt, samt fisk noen ganger i uken.

Spørsmål og svar om demens

Hva er demens?

Demens er et samlenavn for endringer i hjernen som påvirker hukommelse, tenkning og andre kognitive evner.

Hva betyr demens?

Demens kommer fra det greske de mens, uten sjel. Det brukes som et samlenavn for ulike sykdommer med lignende symptomer. Demensbegrepet fases ut og erstattes av «kognitiv sykdom». Nå brukes fortsatt begge konseptene.

Hvordan starter demens?

Demens kommer ofte snikende over lang tid. Tidlige tegn er en følelse av at noe ikke stemmer. Hukommelsen blir dårligere, noe som gjør det lett å glemme hvor du legger ting. Du kan synes det er vanskelig å huske hva som har skjedd i løpet av dagen, og å organisere hverdagen. Du kan føle deg lettere stresset og oppleve at enkle oppgaver føles vanskeligere.