Depression
är en vanlig sjukdom som kännetecknas av nedstämdhet, trötthet och orkeslöshet som varar under en längre tid. Sjukdomen påverkar tankar, känslor och beteenden och gör det svårare att orka med vardagen. Depression är mycket vanligt men det flesta blir bättre med rätt behandling.
Vad är depression?
Depression är mer än att tillfälligt känna sig deppig och nere, och det går inte att bara "skärpa sig". En person som är deprimerad har en rad symtom som nedstämdhet, trötthet och orkeslöshet. Symtomen hänger kvar större delen av dagen och ska ha varat under minst två veckor.
För att ställa diagnosen depression lyssnar läkaren eller psykologen på din egen upplevelse av hur du mår, och ställer frågor om specifika symtom. Vid depression finns inget test eller någon provtagning som kan visa om du har sjukdomen, utan diagnosen ställs utifrån det som framkommer under samtalet mellan dig och läkaren. Läkaren kan också använda ett skattningsformulär, där du får svara på standardfrågor, samt göra tester och undersökningar för att utesluta att symtomen har andra orsaker.
Egentlig depression
Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression. Den kan vara lätt, medelsvår eller svår, beroende på hur stor inverkan sjukdomen har på vardagen:
- Vid lätt depression fungerar vardagen i stort även om livet känns jobbigt.
- Vid medelsvår eller måttlig depression är det svårt att klara vardagssysslor och arbete, och det är uppenbart för omgivningen att det inte är som vanligt.
- Vid svår depression påverkas hela livet i grunden, och vardagen känns övermäktig. Även det mest basala fungerar dåligt och det är svårt att äta, sova och arbeta.
Ihållande eller kronisk depression är då symtomen kvarstått under minst två år, och under denna period ska det inte ha funnits mer än två månader utan depressionssymtom.
Recidiverande depression
Recidiverande depression betyder återkommande depression. Personer som har haft en depression under lång tid utan tillräcklig behandling har ökad risk att drabbas av depression igen. Därför är det viktigt att behandla en depression, helst tidigt i förloppet.
Postpartum depression
Det är vanligt att drabbas av nedstämdhet efter förlossning eller under graviditet. För vissa kvinnor går symtomen inte över, utan utvecklas till en depression. Tillståndet kallas för postpartum depression eller förlossningsdepression. Det är viktigt att du berättar för din barnmorska eller läkare om du mår dåligt så att du kan få hjälp med behandling.
Årstidsbunden depression
Vissa personer drabbas av depressionssymtom vid samma tid varje år, till exempel höst och vinter när det är som mörkast. Symtomen går sedan över vid samma tidpunkt varje år, ofta när det blir ljusare på våren. Det kallas för årstidsbunden depression.
Riskfaktorer för depression
Depressioner kommer ofta i tonåren och i ung vuxen ålder men kan komma när som helst i livet. Det finns många faktorer som kan öka risken eller trigga igång en depression, här är några exempel:
- Traumatiska och stressande händelser som misshandel, förlust av en närstående, att leva i en svår relation, skilsmässa, att ha barn med svårigheter, svåra ekonomiska problem.
- Ärftlighet, att ha en nära genetisk släkting som haft depression, bipolär sjukdom, alkoholproblem eller som tagit sitt liv.
- Andra psykiska sjukdomar till exempel ångest, ätstörning eller sömnstörning.
- En besvärlig barndom och uppväxttid som gett ökad sårbarhet
- Missbruk av alkohol eller droger
- Fysisk sjukdom som cancer, stroke, kronisk smärta, celiaki, sömnapné, hypotyreos, svåra infektioner, blodbrist eller hjärtsjukdom
- Vissa läkemedel, till exempel vissa hjärtläkemedel, lugnande och sömnläkemedel
Symtom på depression
Många personer får en depression bara en gång i livet, men för vissa återkommer sjukdomen flera gånger. Symtomen är i allmänhet både psykiska och fysiska och är kännbara större delen av dagen. För att klassificeras som depression ska symtomen ha funnits i minst två veckor. Symtom på depression är bland annat:
- att du känner dig nedstämd, gråtmild, tom eller att allt känns hopplöst
- att du känner dig arg, irriterad eller frustrerad, även över saker du annars inte reagerar på
- att du har tappat intresset för sådant du annars njuter av, som fritidsaktiviteter, träning och att träffa folk
- att du har tappat sexlusten och intresset för dina närmaste
- att sömnen påverkats, antingen att du har svårt att sova, vaknar tidigt eller att du sover för mycket
- att du känner dig trött, orkeslös och att vardagssysslor kräver mer energi än vanligt
- att du inte har aptit och har tappat vikt eller äter mer än vanligt och har gått upp i vikt
- att du har ångest, känner dig rastlös och uppjagad
- att det går trögt att tänka, att du pratar och rör dig långsammare än vanligt
- att du känner dig värdelös och anklagar dig själv för saker
- att du har svårt att koncentrera dig, komma ihåg saker och att fatta beslut
- att du har självmordstankar
- oförklarliga fysiska problem som huvudvärk, ryggvärk eller förstoppning
Symtom på depression hos barn och tonåringar
Barn och tonåringar har liknande symtom som vuxna men kan också uppvisa andra symtom.
Det är ovanligt med depressioner hos yngre barn men det förekommer. Hos yngre barn kan depression ofta yttra sig som:
- sorgsenhet
- irritabilitet
- överdriven klängighet
- oro
- smärta och värk i kroppen, till exempel ont i magen
- vägran att gå till skolan
- dålig aptit och undervikt
Hos tonåringar är det vanligt att en depression yttrar sig genom symtom som:
- sorgsenhet
- irritabilitet
- för lite eller för mycket sömn
- ilska
- dålig självkänsla
- dåliga skolresultat
- att känna sig missförstådd och överdriven känslighet
- missbruk av droger eller alkohol
- självskadebeteende
- destruktivt beteende
Symtom på depression hos äldre
Att vara nedstämd och deprimerad är inte en normal del av åldrandet och ska tas på allvar. Det är vanligt att depressioner går oupptäckta och obehandlade hos äldre. Symtomen kan också vara mindre uppenbara än hos yngre vuxna, och kan till exempel yttra sig genom:
- minnessvårigheter
- att personligheten ändras
- fysisk smärta och värk
- brist på intresse för det som vanligen känns roligt
- att alltid helst vilja vara hemma istället för att träffa folk eller göra något
- självmordstankar, att livet vore bättre utan en själv
Frågor och svar om depression
Några frågor och svar kring depression.
Hur kommer man ur en depression?
Det är viktigt att söka hjälp för att komma ur en depression. Vid milda depressioner kan behandlingen bestå av psykoterapi och en förändrad livsstil. Vid svårare depressioner behövs för de flesta behandling med läkemedel. Andra åtgärder är regelbundna näringsriktiga måltider, goda sömnvanor och fysisk träning. Det är också viktigt att försöka hålla i socialt umgänge och aktiviteter som ger lust och energi. Allt detta hjälper till att komma ur depressionen, men det tar tid och förändringen kommer gradvis.
Hur hjälper man någon med depression?
Här är exempel på saker du som anhörig kan göra för att stötta någon med depression:
- Uppmuntra personen att söka vård.
- Visa att du bryr dig. Hör av dig och ge inte upp även om personen inte svarar.
- Lyssna, visa att du förstår, och undvik välmenande råd om hur personen kan må bättre.
- Hjälp gärna till med praktiska saker så att vardagen fungerar.
- Om ni bor ihop kan du se till att hålla på fasta rutiner för mat och sömn.
- Föreslå aktiviteter, till exempel en promenad, fika eller att bara umgås en stund, men visa att det är ok att säga nej.
- Pyssla om och ge gärna små presenter, till exempel ett kort, en färdiglagad matlåda eller blommor.
- Om ni bor ihop är det viktigt att se till att du gör saker du själv mår bra av, så inte depressionen tar överhanden för er båda.
Är det vanligt med sjukskrivning vid depression?
Vid svårare former av depression då förmågan att arbeta är påverkad kan det bli aktuellt med sjukskrivning. Om det är möjligt att arbeta deltid, så kallad partiell sjukskrivning, är det en fördel. Det gör det lättare att kunna bibehålla sociala kontakter och vara aktiv i vardagen.