infections and inflammations

infektioner

När en bakterie, ett virus eller något annat smittämne invaderar kroppen heter det att kroppen drabbats av en infektion. Att vara infekterad betyder inte automatiskt att man blir sjuk eftersom kroppen har ett inbyggt försvar mot smittämnen.

För det mesta tar immunförsvaret hand om en infektion utan att du märker särskilt mycket av smittan, men vid vissa infektioner eller om du blir riktigt sjuk kan kroppen behöva extra hjälp.

Bakterier, virus och andra små organismer som med jämna mellanrum invaderar kroppen har i alla tider orsakat infektioner, sjukdom och död hos människan. Men upptäckten av antibiotika i början av 1900-talet innebar en revolution i behandlingen av infektioner.

Fram till dess var infektioner som blodförgiftning och lunginflammation dödliga för de flesta som drabbades av dem. Behandling med antibiotika har räddat miljontals liv.

Symtom vid infektion

Om man känner sig hängig och sjuk - kanske har feber och värk - ja då kan en infektion vara på gång.

Feber är det vanligaste symtomet på att kroppen drabbats av en infektion. Trötthet, yrsel, huvudvärk, utslag eller kräkningar förekommer också ofta. Många infektioner ger som regel symtom från den kroppsdel där infektionen sitter, till exempel halsfluss eller urinvägsinfektion, medan andra infektioner bara ger feber och allmän sjukdomskänsla. Alla symtom beror dock på att kroppens immunförsvar reagerar på infektionen.

När smittar man?

Smittämnen som virus och bakterier smittar på flera olika sätt. De kan till exempel spridas via luften eller genom hudkontakt från en smittad person - utan att personen behöver vara sjuk själv.

Från det att smittämnet, till exempel en bakterie, kommit in i kroppen kan det ta olika lång tid innan själva symtomen på infektionen uppstår, till exempel feber eller smärta. Tiden från det att vi blir smittade till dess att vi får symtom kallas inkubationstid. Inkubationstiden varierar mellan olika infektioner, från ett dygn upp till mer än en vecka. Under den här tiden är vi väldigt smittsamma, som mest precis innan sjukdomen bryter ut.

Latenta infektioner

När det gäller virus är det svårt att tala om en inkubationstid, eftersom virus kan finnas i kroppen en väldigt lång tid utan att ge några effekter. Det heter att viruset finns latent i kroppen. När immunförsvaret är försvagat kan viruset börja föröka och sprida sig. Virus som ligger latent kan normalt inte överföras till en annan person men om viruset eller bakterien "aktiveras" och börjar sprida sig kan den infekterade personen smitta andra.

Skydda sig mot infektion

Du kan inte helt gardera dig för att slippa infektioner, men du kan göra en del för att försöka undvika dem. Här har vi samlat några bra tips.

  1. Det allra viktigaste att tänka på för att skydda dig mot smitta är en bra handhygien. Tvätta händerna med flytande tvål ofta och noggrant, speciellt innan du äter, innan du rör vid ögon och mun och efter att du hälsat på någon som kan bära på smitta.
  2. Använd handsprit som komplement, inte minst när du saknar tillgång till tvål och vatten.
  3. Om det är möjligt, undvik nära kontakt med infekterade personer. Smitta sprids lättare inomhus, så för att minska risken att du själv smittas kan du vädra ofta, vara utomhus så mycket som möjligt och undvika att vistas i inomhusmiljöer där det samlas mycket människor.
  4. Genom att äta bra mat, sova ordentligt, motionera och undvika stress och alkohol hjälper du din kropp att hålla sig stark och frisk. Immunförsvaret, som ska bekämpa de infektioner vi då och då råkar ut för, försvagas när vi till exempel är trötta.
  5. När det är särskilt viktigt att inte blir smittad går det även vaccinera mot en del infektionssjukdomar, som till exempel influensa.

inflammation/betennelse

Infektion och inflammation är två ord som ofta kopplas samman. Trots att dessa ord ofta hör ihop så är de inte synonyma. 

En infektion uppstår när smittämnen, som till exempel bakterier eller virus, tar sig in i kroppen och börjar föröka sig. Kroppens skydd mot dessa angrepp, immunförsvaret, reagerar och sätter i sin tur igång en inflammation.

En infektion kan ge många olika symptom beroende på var i kroppen infektionen finns, vilket smittämne som är orsaken samt hur starkt immunförsvar den drabbade personen har. Feber, ett försämrat allmäntillstånd och smärta i det infekterade området är vanligt.

Några exempel på infektionssjukdomar är förkylning, urinvägsinfektion, halsfluss, lunginflammation och blodförgiftning. Många infektioner, som till exempel förkylningar, kan kroppen ta hand om själv medan andra kan behöva behandling med antibiotika.

Inflammation är kroppens försvarsreaktion

Inflammation är kroppens försvarsreaktion mot en skada eller ett angrepp, till exempel en infektion. Blodflödet ökar till den drabbade kroppsdelen som blir röd, varm och svullen. Smärta är också vanligt att känna, och kanske den drabbade kroppsdelen inte går att använda som vanligt.

Det drabbade området drar till sig immunförsvarsceller, vita blodkroppar, från blodet. Dessa släpper ut olika "försvarsämnen" för att rensa bort orsaken till skadan och för att reparera eventuella skador på kroppens celler. Infektion är den vanligaste orsaken till inflammation men all slags skadlig inverkan på kroppen, till exempel slag, värme, kyla och allergier kan också utlösa en inflammation.

Medicin som dämpar inflammation

För att dämpa själva inflammationen kan du ta receptfria läkemedel som innehåller antiinflammatoriska ämnen, till exempel ibuprofen eller diklofenak. Men om inflammationen beror på en infektion är det viktigt att känna till att dessa läkemedel inte tar bort själva infektionen utan bara lindrar symptomen, det vill säga smärtan, rodnaden och svullnaden. Det är också viktigt att följa de instruktioner som följer med läkemedlen och att kontakta läkare om symptomen inte ger med sig efter några dagars egenbehandling.