Schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att du tolkar verkligheten annorlunda. Det kan yttra sig i form av olika kombinationer av hallucinationer, vanföreställningar, oorganiserade tankar och beteenden som gör det svårt att klara av studier, jobb och relationer. Tidiga insatser i form av stöd och behandling ökar möjligheten att kunna hantera symtomen och få en fungerande vardag. 

Orsaker till schizofreni

Orsaken till schizofreni är inte känd. Forskare tror att det beror på en kombination av genetiska faktorer som ger en ökad sårbarhet, hjärnans kemi och faktorer i omgivningen. Problem med vissa ämnen i hjärnan, främst dopamin, kan också vara bidragande orsaker.

Även om det inte är känt vad som orsakar sjukdomen finns det saker som ökar risken att drabbas av sjukdomen, bland annat:

  • Att en nära genetisk släkting har schizofreni.
  • Att det fanns komplikationer under graviditeten som kan har gett upphov till hjärnskador.
  • Drogmissbruk under tonåren och i ung vuxen ålder.

Symtom på schizofreni

Schizofreni utvecklas under lång tid och symtomen blir oftast tydliga nog för en diagnos först i sena tonåren eller i ung vuxen ålder. Symtomen omfattar problem med tänkandet (kognitiva förmågor), beteenden och känslolivet. Schizofreni ger symtom som:

  • Vanföreställningar. Uppfattningar om verkligheten som inte stämmer. Det kan till exempel vara att du tror att du är trakasserad eller förföljd fast det inte är så. Det kan också vara att du tror att är känd, att någon är kär i dig eller att en stor katastrof ska hända. Nästan alla med schizofreni har någon form av vanföreställningar.
  • Hallucinationer. Att se eller höra saker som inte finns, men som känns fullkomligt verkliga. Att höra röster eller andra ljud är den vanligaste formen av hallucinationer.
  • Desorganiserat tal och tänkande. Innebär svårigheter till effektiv kommunikation, där till exempel frågor besvaras på ett ologiskt sätt. Det kan också handla om att ord och meningar är osammanhängande eller innehåller nyskapade ord som är svåra att förstå.

Symtomen delas ofta upp i positiva symtom och negativa symtom. Det har inget med bra eller dåligt att göra. Med positiv menas här något som adderas, ett tillägg, det vill säga upplevelser som de flesta andra inte har. Exempel på positiva symtom är att se, höra eller lukta saker som inte finns och vanföreställningar. Negativa symtom är istället förmågor som tagits bort. Här är exempel på negativa symtom.

  • Svårigheter att ta hand om sig själv, till exempel att tvätta sig, borsta tänderna, byta till rena kläder, betala räkningar, äta och sova på regelbundna tider.
  • Tomhet och apati, minskat intresse för kontakt med andra.
  • Social isolering, drar sig undan och har liten kontakt med omvärlden.
  • Utarmat språk och tankeliv, till exempel att du börjar säga något men kommer av dig och tystnar. Tankar kan kännas alltför ansträngande.

Symtom innan psykos - tidiga tecken

De flesta har olika vaga symtom innan en psykos bryter ut. Att lära sig att känna igen dessa tidiga tecken på sjukdom och söka vård i ett tidigt skede är en viktig del i behandlingsplanen vid schizofreni. Tecknen är olika från person till person. Ofta är det bra att ta hjälp av närstående för att kunna få syn på mönstret av beteenden. Många har svårt att sova innan en psykos. Svårigheter att koncentrera sig och minnas saker är andra exempel på tidiga tecken.

Några frågor och svar kring schizofreni.

Schizofreni - hur börjar det?

De första symtomen kommer vanligen i 15 - 30 årsåldern. Hos män börjar symtomen ofta i tidiga tonår, och hos kvinnor i 20 - 30-årsåldern. De tidiga symtomen på schizofreni kan ofta vara svåra att upptäcka, särskilt när de kommer i tonåren då många ändrar beteende. I efterhand kan mönstret vara tydligare att se. Här är exempel på varningstecken som kan väcka misstanke, särskilt om det rör sig om flera tecken samtidigt:

  • Humörförändringar,nedstämdhet, mycket gråt, skratt utan anledning eller oförmåga att kunna skratta.
  • Att bli mycket aktiv respektive passiv, till exempel sova hela tiden eller inte sova alls.
  • Förändrat beteende, till exempel att börja dra sig undan, vägra gå ut, att börja bete sig opassande, använda konstiga ord eller säga saker som inte hänger ihop.
  • Förändrat utseende, till exempel att inte vilja sköta sin hygien eller ha på sig väldigt annorlunda kläder.

Vad betyder schizofreni?

Ordet schizofreni kommer från grekiskan och är sammansatt av två ord som betyder "kluven" och "själ, sinne". Avsikten var att beskriva det fragmenterande, osammanhängande tänkande som är vanligt vid schizofreni. Tanken var inte att förmedla en bild av personlighetsklyvning, så som sjukdomen ofta misstolkas.

Vad är paranoid schizofreni?

Är en av de vanligaste formerna av schizofreni, och kännetecknas av vanföreställningar, paranoia och att höra röster, hörselhallucinationer.

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Schizoaffektivt syndrom är en diagnos som förenklat kan beskrivas som att personen har drag av både bipolär sjukdom och schizofreni. Det innebär att det förekommer svängningar i stämningsläget (nedstämdhet eller sjuklig upprymdhet) och psykoser, till exempel perioder med vanföreställningar och hallucinationer. Precis som vid bipolär sjukdom kommer symtomen vanligen i perioder, med friska perioder där emellan.


Schizofreni  

Schizofreni er en psykose som betyr at du tolker virkeligheten annerledes. Det kan vise seg i form av ulike kombinasjoner av hallusinasjoner, vrangforestillinger, uorganiserte tanker og atferd som gjør det vanskelig å takle studier, arbeid og relasjoner. Tidlige intervensjoner i form av støtte og behandling øker muligheten for å kunne mestre symptomene og ha en fungerende hverdag.

Årsaker til schizofreni

Årsaken til schizofreni er ikke kjent. Forskere mener det skyldes en kombinasjon av genetiske faktorer som øker sårbarhet, hjernekjemi og miljøfaktorer. Problemer med visse stoffer i hjernen, hovedsakelig dopamin, kan også være medvirkende årsaker.

Selv om det ikke er kjent hva som forårsaker sykdommen, er det ting som øker risikoen for å få sykdommen, inkludert:

At en nær genetisk slektning har schizofreni.

At det oppstod komplikasjoner under svangerskapet som kan ha gitt opphav til hjerneskade.

Narkotikamisbruk i ungdomsårene og ung voksen alder.

Symptomer på schizofreni

Schizofreni utvikler seg over lang tid, og symptomene blir vanligvis tydelige nok til å stille en diagnose først i slutten av ungdomsårene eller ung voksen alder. Symptomene inkluderer problemer med tenkning (kognitive evner), atferd og følelsesliv. Schizofreni forårsaker symptomer som:

Vrangforestillinger. Misoppfatninger om virkeligheten. Det kan for eksempel være at du tror du blir trakassert eller forfulgt, selv om det ikke er tilfelle. Det kan også være at du tror du er berømt, at noen er forelsket i deg, eller at en stor katastrofe er i ferd med å skje. Nesten alle med schizofreni har en eller annen form for vrangforestillinger.

Hallusinasjoner. Å se eller høre ting som ikke eksisterer, men som føles helt ekte. Å høre stemmer eller andre lyder er den vanligste formen for hallusinasjoner.

Uorganisert tale og tenkning. Innebærer vanskeligheter med effektiv kommunikasjon, hvor for eksempel spørsmål besvares på en ulogisk måte. Det kan også være at ord og setninger er usammenhengende eller inneholder nyopprettede ord som er vanskelige å forstå.

Symptomene deles ofte inn i positive symptomer og negative symptomer. Det har ingenting med godt eller dårlig å gjøre. Med positivt menes her noe som legges til, et tillegg, altså erfaringer som de fleste andre ikke har. Eksempler på positive symptomer er å se, høre eller lukte ting som ikke er der og vrangforestillinger. Negative symptomer er i stedet evner som er fjernet. Her er eksempler på negative symptomer.

Vansker med å ta vare på seg selv, som å vaske seg, pusse tennene, skifte til rene klær, betale regninger, spise og sove til faste tider.

Tomhet og apati, redusert interesse for kontakt med andre.

Sosial isolasjon, trekker seg tilbake og har liten kontakt med omverdenen.

Utarmet språk og tankeliv, for eksempel at man begynner å si noe men stopper opp og blir stille. Tanker kan føles overveldende.

Symptomer før psykose - tidlige tegn

De fleste har ulike vage symptomer før en psykose bryter ut. Å lære å gjenkjenne disse tidlige sykdomstegnene og søke omsorg på et tidlig stadium er en viktig del av behandlingsplanen for schizofreni. Tegnene er forskjellige fra person til person. Ofte er det greit å få hjelp av nære pårørende for å kunne se atferdsmønsteret. Mange har problemer med å sove før en psykose. Vansker med å konsentrere seg og huske ting er andre eksempler på tidlige tegn.

Noen spørsmål og svar om schizofreni.

Schizofreni - hvordan starter det?

De første symptomene vises vanligvis mellom 15 og 30 år. Hos menn begynner symptomene ofte tidlig i ungdomsårene, og hos kvinner i 20- og 30-årene. De tidlige symptomene på schizofreni kan ofte være vanskelige å oppdage, spesielt når de dukker opp i tenårene når mange mennesker endrer atferd. I ettertid kan mønsteret være klarere å se. Her er eksempler på advarselsskilt som kan vekke mistanke, spesielt hvis det er flere tegn samtidig:

Humørsvingninger, depresjon, gråt mye, le uten grunn eller ikke kunne le.

Å bli veldig aktiv eller passiv, for eksempel å sove hele tiden eller ikke sove i det hele tatt.

Endret atferd, som å trekke seg tilbake, nekte å gå ut, oppføre seg upassende, bruke rare ord eller si ting som ikke gir mening.

Endret utseende, for eksempel å ikke ville ta vare på hygienen eller ha på seg veldig forskjellige klær.

Hva betyr schizofreni?

Ordet schizofreni kommer fra gresk og er sammensatt av to ord som betyr «splitt» og «sjel, sinn». Hensikten var å beskrive den fragmenterte, usammenhengende tenkningen som er vanlig ved schizofreni. Tanken var ikke å formidle et bilde av splittet personlighet, da sykdommen ofte blir feiltolket.

Hva er paranoid schizofreni?

Er en av de vanligste formene for schizofreni, og er preget av vrangforestillinger, paranoia og å høre stemmer, auditive hallusinasjoner.

Hva er schizoaffektivt syndrom?

Schizoaffektivt syndrom er en diagnose som enkelt kan beskrives som at personen har trekk ved både bipolar lidelse og schizofreni. Det betyr at det er humørsvingninger (nedslåelse eller sykelig oppstemthet) og psykoser, for eksempel perioder med vrangforestillinger og hallusinasjoner. Som ved bipolar lidelse kommer symptomene vanligvis i perioder, med friske perioder i mellom.